På väg söderöver hittade jag en Skål med Stig Lindbergs dekor Prunus på en loppis i Harrbäcken utanför Piteå. Det hör inte till vanligheten så därför köpte jag den även om priset var rätt högt. Loppisen var bra med mycket kvalitetsporslin. Annars tycker jag att det har varit ganska sparsamt med glas och porslin på de loppisar jag besökt i år.
Jag har funderat på orsaken till att det är så svårt att hitta sitt porslin, och tänker att uppenbara anledningar är retrotrenden, för inte kan man väl säga annat än att retro är trendigt just nu! Men också loppistrenden i sig. I varenda tidning står det om att fynda på loppis och i varenda inredningsreportage visas en mix av gammalt och nytt upp. Det finns väl knappt en människa som inte känner till Stig Lindberg och hans porslin och dess värde. Och med den kunskapen lämnar man ju knappast från sig sin mammas Bersåservis till Myrorna eller någon annan loppis i onödan. Det finns ju pengar att tjäna, ett argument så gott som något förstås. Och i denna upplysta internetvärld är det ju lätt att ta reda på vad folk är beredda att betala.
Men ibland så, då finns den där. Den där hett eftertraktade koppen eller vasen eller skålen, eller vad man nu drömmer om. Men att den står där till ett fyndpris är förstås högst tveksamt. Fast det går ju alltid att pruta lite. Och det är roligare att ha hittat den på loppis än på Tradera eller i fina antikbutikerna. Tycker jag.
