Luxolampan som helt otippat dansade in

Det är ju så himlans roligt när man kommer hem med något helt och hållet oväntat från en loppis. Som idag när jag och barnen åkte till Siggesta för att leka och för att titta på djur, och för att i bästa fall, om barnen hade tålamod nog, gå ett varv på bakluckeloppisen. Det var trångt, och barnen var otåliga så uppdraget tycktes omöjligt, åtminstone att kunna tränga sig förbi raderna av barnskor och leksaker. Och jodå, båda barnen fick välbehövliga sneakers och sandaler. Och hon den större fick dessutom både en Alfonsbok och en Lilla Annabok. Han den mindre får mest nöja sig med att ta över från henne, som om han brydde sig, eller ens förstår det.

Hursomhelst. När de flesta höll på att packa ihop som bäst så mutade jag henne med glass och honom med russin för att få titta på ena raden med loppisbilar en gång till, och det var då jag såg den, den där typen av lampa som jag inte riktigt kan få nog av och i detta fall en luxo av Jac Jacobsen. 500 hade säljaren satt på prislappen, men eftersom den precis skulle packas ihop så chansade jag och erbjöd hälften för den noggrant borstade industriella lampan. Om man ska döma färgresterna rätt så var nog lampan gräddgul en gång i tiden. Och ja, som ni förstår så mottogs budet. Helst skulle jag vilja ha lampan över sängen, men det funkar inte just nu så den får sitta i hallen ett tag och bida sin tid.

Och just det, kom ihåg att det har sina fördelar att vara sent ute på loppis. Måhända går mycket spännande åt innan loppisen ens öppnat, men i denna medvetna retrovärld så vet fler säljare värdet och vad som är gångbart, varpå kanske ingen köper just för att det känns för dyrt för loppis. Då är det bra att vara sist ute, när säljaren trots allt inte vill plocka med sig sakerna hem igen.